Tanten har gått…..

…. in i ett nytt skede i livet.

Det handlar om att bli vän med sig själv och kroppen.  Följ Tantens ”öde och äventyr” på bloggen Slanka Tanten.

Våren har kommit….

… till byn där det lilla sommarhuset står. Vitsippor, påskliljor och massor av knoppar på både fruktträd och granar. Björkarnas skira grönska silar solens strålar mot den blå himlen med vita tussiga moln. Det bådar gott….det kommer en sommar i år också.

Lite mer om utställningen på Liljevalchs…..

….det hittar du på den här länken.

Det kommer helt säkert att bli en mycket varierad och underhållande utställning!!!

Lövet……..

…….. som skall vara med på Liljevalchs i sommar…. i utställningen ”Ser du löven för alla träd” tar form. Försenat ja, beroende på min onda rygg. Men det är samtidigt det enda jag kan hålla på med, små lappar…..

Många underbara bloggar…

… finns det där ute i ”bloggvärlden”. Vilka bilder, vilka texter, vilken inspiration….

Jag blir imponerad av all kreativitet!

Trapped with Lumbago

Hur ont kan man ha i en rygg? Jag har i alla fall inte det rätta ordförrådet för att svara på den frågan. Sedan i fredags dras jag med ett ryggskott utan dess like. Det är hemskt!!! Igår var jag hos husläkaren, Söderdoktorn. Det är i mitt tycke en alldeles förträfflig vårdcentral. Jag blev så väl bemött och omhändertagen. Men…..det ”onda” är kvar. Petar i mig de rekommenderade tabletterna och ”Lullar på”, för jag blir helt ”vimsig i mössan”. Förstår att det nu mest är en fråga om tålamod och avvägd försiktighet. Hoppas och önskar innerligt att det här är en fråga av engångskaraktär. Tänker på alla dom som lever med mer eller mindre konstant smärta/värk……

Bra start på dagen….

I morse, en helt vanlig men iskall tisdagsmorgon, blev jag GLAD! Jag hade bilen till jobbet och parkerade på gatan. Innan jag ens hunnit ur bilen, stannade en annan bil med en ung man bakom ratten precis vid min sida. Han vevade ner sin sidoruta och jag tryckte ner min…..döm om min förvåning när han räcker över en parkeringsbiljett med mer än en timmes parkeringstid kvar. Stum tog jag emot den lilla biljetten han räckte över och innan jag hann säga något överhuvudtaget så hade han kört iväg. Tyvärr var det för lite parkeringstid för mig eftersom jag skulle vara på ett möte betydligt längre. Jag lade lappen i vindrutan under tiden jag gick och betalade för mig. Precis när jag skall lägga in min lapp parkerar en annan bil alldeles framför mig. Jag tar den parkeringslapp jag fått och går fram till den nya parkeringsgrannen och frågar om han har användning för parkeringstiden…. Vilket leende han brände av… Vilken värme det tacket innehöll. Snabbt förklarade jag hur det hela förhöll sig och att den som skulle ha det tacket redan hunnit en bra bit. -Det gör väl inget, det är ju rena ”glädjekedjan” fick jag till svar…